I juni går Europa till val. Då väljer du vilka som ska företräda dig i Europaparlamentet. I Sverige är valdagen den 9 juni och du kan förtidsrösta från och med den 22 maj.
Det korta svaret:
Om du röstar gör du din röst hörd. Använd din röst, annars använder någon annan din tystnad.
Det långa svaret:
Nedan finns en lista på exempel på beslut som fattas i EU. Du bestämmer vilka krafter som ska styra det parlament som har inverkan på Sverige och vårt sätt att leva.
Valet står mellan högerextrema krafter som tror att klimathotet är en bluff, vill begränsa fria medier, försvåra aborträtten och ta bort hbtq+rättigheter. Eller ett stolt och modigt Europa präglat av demokratiska värderingar, gemenskap och sammanhållning.
Du har rösträtt till Europaparlamentet om du är:
• 18 år senast på valdagen, och
• svensk medborgare och är eller har varit folkbokförd i Sverige, eller
• är medborgare i något av EU:s medlemsländer, är folkbokförd i Sverige och har anmält dig till röstlängden senast 30 dagar före valdagen.
Svensk medborgare och folkbokförd i annat EU-land
Om du är svensk medborgare och folkbokförd i ett annat EU-land kan du anmäla dig till röstlängden för EU-valet i det landet. Finns du upptagen i röstlängden i ett annat land inom EU stryks du från den svenska röstlängden. Samma regler gäller för medborgare i andra EU-länder.
EU-medborgare och folkbokförd i Sverige
Du som är medborgare i ett EU-land och folkbokförd i Sverige kan anmäla eller avanmäla dig till den svenska röstlängden senast 30 dagar före valdagen.
Förtidsrösta
Varför vänta till valdagen för att rösta? Från och med den 22 maj fram till 9 juni kan du förtidssrösta. Du behöver ha med dig legitimation och ditt röstkort, som skickas till din folkbokföringsadress.
Tänk på att det är helgdag torsdagen den 6 juni och du kanske är bortrest då många är lediga även på klämdagen den 7 juni. Se till att ha röstat innan dess! Läs mer om hur du förtidsröstar på val.se »
Rösta på valdagen
För att rösta på valdagen behöver du din legitimation och ditt röstkort. Om du inte hittar ditt röstkort kan du rösta ändå. Din vallokal står på ditt röstkort. Har du tappat bort ditt röstkort kan du rösta ändå. Läs mer om röstkortet på val.se »
Om du inte kan rösta i din vallokal på valdagen, då kan du alltid rösta i en förtidsröstningslokal, från 22 maj och även på själva valdagen. Läs mer om hur du röstar på valdagen på val.se »
Rösta med bud
Det är även möjligt att rösta med bud. Läs hur du gör det på val.se »
Rösta från utlandet
Vill du brevrösta från utlandet får du skicka brevrösten tidigast den 25 april 2024. Du kan förtidsrösta från utlandet tidigast den 16 maj 2024. Läs mer om hur du utlandsröstar på Valmydighetens hemsida»
Vilken typ av beslut fattas av EU?
Listan kan göras jättelång, men här är några exempel. Klicka på respektive rubrik för att läsa mer
EU har antagit ambitiösa klimatmål och gröna avtal som påverkar Sveriges miljö- och energipolitik.
Beslut om att införa sanktioner mot länder eller individer som är ansvariga för allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter, vilket kan påverka Sveriges förhållande till dessa länder och dess inställning till sanktionspolitik.
EU-beslut och lagstiftning som syftar till att skydda minoriteters rättigheter inom medlemsländerna, vilket kan påverka Sveriges lagstiftning och politik gentemot minoritetsgrupper.
Beslut om att bekämpa diskriminering på grund av kön, etnicitet, religion, sexuell läggning eller annan grund, vilket kan påverka Sveriges antidiskrimineringslagstiftning och politik.
EU-beslut och åtgärder för att skydda yttrandefrihet och pressfrihet, vilket kan påverka Sveriges lagstiftning och praxis inom dessa områden.
EU-beslut och lagstiftning som syftar till att skydda barns rättigheter, inklusive rätt till utbildning, hälsa och skydd mot övergrepp, vilket kan påverka Sveriges barnpolitik och sociala system.
Beslut om att bekämpa tortyr och illa behandling, inklusive genom att stärka internationella avtal och mekanismer för att skydda mänskliga rättigheter, vilket kan påverka Sveriges ställningstagande och åtgärder mot tortyr och illa behandling.
EU-beslut och lagstiftning för att skydda privatlivet och personuppgifter, inklusive genom dataskyddsförordningen (GDPR), vilket påverkar Sveriges dataskyddslagstiftning och regler kring behandling av personuppgifter.
Beslut och åtgärder för att främja rättvisa och rättssäkerhet, inklusive genom att stärka rättssystemet och skydda rättigheter för misstänkta och åtalade personer, vilket kan påverka Sveriges rättsväsende och rättspolitik.
Beslut om ekonomiskt stöd till medlemsländer i kris kan påverka Sveriges ekonomi och bidrag till EU-budgeten.
Beslut om EU:s gemensamma jordbrukspolitik kan påverka svenska jordbrukares villkor och stöd.
EU-beslut om säkerhets- och försvarspolitik kan påverka Sveriges deltagande i gemensamma försvarsprojekt och samarbeten.
EU-regler kring konsumentskydd och produktsäkerhet påverkar svenska konsumenters rättigheter och säkerhet.
Beslut om arbetsmarknadspolitik inom EU kan påverka svenska arbetsvillkor och regler kring anställning och arbetsrätt.
Vilken typ av beslut fattas av EU?
Listan kan göras jättelång, men här är några exempel. Klicka på respektive rubrik för att läsa mer
EU har antagit ambitiösa klimatmål och gröna avtal som påverkar Sveriges miljö- och energipolitik.
Beslut om att införa sanktioner mot länder eller individer som är ansvariga för allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter, vilket kan påverka Sveriges förhållande till dessa länder och dess inställning till sanktionspolitik.
EU-beslut och lagstiftning som syftar till att skydda minoriteters rättigheter inom medlemsländerna, vilket kan påverka Sveriges lagstiftning och politik gentemot minoritetsgrupper.
Beslut om att bekämpa diskriminering på grund av kön, etnicitet, religion, sexuell läggning eller annan grund, vilket kan påverka Sveriges antidiskrimineringslagstiftning och politik.
EU-beslut och åtgärder för att skydda yttrandefrihet och pressfrihet, vilket kan påverka Sveriges lagstiftning och praxis inom dessa områden.
EU-beslut och lagstiftning som syftar till att skydda barns rättigheter, inklusive rätt till utbildning, hälsa och skydd mot övergrepp, vilket kan påverka Sveriges barnpolitik och sociala system.
Beslut om att bekämpa tortyr och illa behandling, inklusive genom att stärka internationella avtal och mekanismer för att skydda mänskliga rättigheter, vilket kan påverka Sveriges ställningstagande och åtgärder mot tortyr och illa behandling.
EU-beslut och lagstiftning för att skydda privatlivet och personuppgifter, inklusive genom dataskyddsförordningen (GDPR), vilket påverkar Sveriges dataskyddslagstiftning och regler kring behandling av personuppgifter.
Beslut och åtgärder för att främja rättvisa och rättssäkerhet, inklusive genom att stärka rättssystemet och skydda rättigheter för misstänkta och åtalade personer, vilket kan påverka Sveriges rättsväsende och rättspolitik.
Beslut om ekonomiskt stöd till medlemsländer i kris kan påverka Sveriges ekonomi och bidrag till EU-budgeten.
Beslut om EU:s gemensamma jordbrukspolitik kan påverka svenska jordbrukares villkor och stöd.
EU-beslut om säkerhets- och försvarspolitik kan påverka Sveriges deltagande i gemensamma försvarsprojekt och samarbeten.
EU-regler kring konsumentskydd och produktsäkerhet påverkar svenska konsumenters rättigheter och säkerhet.
Beslut om arbetsmarknadspolitik inom EU kan påverka svenska arbetsvillkor och regler kring anställning och arbetsrätt.
Vilken typ av beslut fattas av EU?
Listan kan göras jättelång, men här är några exempel. Klicka på respektive rubrik för att läsa mer
EU har antagit ambitiösa klimatmål och gröna avtal som påverkar Sveriges miljö- och energipolitik.
Beslut om att införa sanktioner mot länder eller individer som är ansvariga för allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter, vilket kan påverka Sveriges förhållande till dessa länder och dess inställning till sanktionspolitik.
EU-beslut om asylpolitik och fördelning av flyktingar inom medlemsländerna, vilket påverkar Sveriges mottagande av asylsökande och dess hantering av flyktingfrågor.
EU-beslut och lagstiftning som syftar till att skydda minoriteters rättigheter inom medlemsländerna, vilket kan påverka Sveriges lagstiftning och politik gentemot minoritetsgrupper.
Beslut om att bekämpa diskriminering på grund av kön, etnicitet, religion, sexuell läggning eller annan grund, vilket kan påverka Sveriges antidiskrimineringslagstiftning och politik.
EU-beslut och åtgärder för att skydda yttrandefrihet och pressfrihet, vilket kan påverka Sveriges lagstiftning och praxis inom dessa områden.
EU-beslut och lagstiftning som syftar till att skydda barns rättigheter, inklusive rätt till utbildning, hälsa och skydd mot övergrepp, vilket kan påverka Sveriges barnpolitik och sociala system.
Beslut om att bekämpa tortyr och illa behandling, inklusive genom att stärka internationella avtal och mekanismer för att skydda mänskliga rättigheter, vilket kan påverka Sveriges ställningstagande och åtgärder mot tortyr och illa behandling.
EU-beslut och lagstiftning för att skydda privatlivet och personuppgifter, inklusive genom dataskyddsförordningen (GDPR), vilket påverkar Sveriges dataskyddslagstiftning och regler kring behandling av personuppgifter.
Beslut och åtgärder för att främja rättvisa och rättssäkerhet, inklusive genom att stärka rättssystemet och skydda rättigheter för misstänkta och åtalade personer, vilket kan påverka Sveriges rättsväsende och rättspolitik.
Beslut om ekonomiskt stöd till medlemsländer i kris kan påverka Sveriges ekonomi och bidrag till EU-budgeten.
Beslut om EU:s gemensamma jordbrukspolitik kan påverka svenska jordbrukares villkor och stöd.
EU-beslut om säkerhets- och försvarspolitik kan påverka Sveriges deltagande i gemensamma försvarsprojekt och samarbeten.
EU-regler kring konsumentskydd och produktsäkerhet påverkar svenska konsumenters rättigheter och säkerhet.
Beslut om arbetsmarknadspolitik inom EU kan påverka svenska arbetsvillkor och regler kring anställning och arbetsrätt.
Vilka frågor kommer Socialdemokraterna
som parti kämpa för i EU?
2024 års val till Europaparlamentet kommer på många sätt att bli både viktigt och historiskt. Vi har krig i Europa, flera kriser har drabbat EU:s invånare de senaste åren och över dessa kriser vilar klimatkrisen.
Vi söker väljarnas förtroende för att fortsätta bygga:
ett Europa där vi står enade tillsammans i en orolig och osäker tid.
ett Europa som tar ansvar för en fredligare värld med en gemensam säkerhetspolitik.
ett Europa som försvarar demokratin och rättsstatens principer.
ett Europa som ser möjligheterna i klimatomställningen och genomför en rättvis och jämställd grön omställning.
ett Europa som står upp för investeringar, skapar tillväxt och gröna jobb med goda villkor.
HBTQ+Socialdemokraters prioriterade frågor i Europavalet
Frågor och svar
Att ta fram en exakt siffra är svårt, men enligt vissa bedömningar uppskattas runt 60-70 procent av den svenska lagstiftningen vara en följd av beslut som fattats på EU-nivå.