Redan i dag får elever på alla skolor sakligt och neutralt lära sig om olika religioner. Men elever ska inte behöva gå på en religiös friskola om de behöver utöva sin tro under skoldagen.
Direkt religiös undervisning eller utbildning ska ske utanför den allmänna, obligatoriska och skattefinansierade skolan. Enligt Europakonventionen ska staten ”respektera föräldrarnas rätt att tillförsäkra sina barn sådan utbildning och undervisning som står i överensstämmelse med föräldrarnas religiösa och filosofiska övertygelse”. Redan det nuvarande svenska skolsystemet är tydligt: den rätten säkras genom att religiös undervisning får skötas utanför det allmänna skolsystemet (till exempel på kvällar, helger och lov). Dagens skollag säger nämligen redan i dag att undervisningen (lektioner, grupparbeten med mera) vid såväl friskolor som kommunala skolor inte får ha några konfessionella inslag.
Däremot tillåter skollagen i dag friskolor att ha konfessionella inslag ”i utbildningen i övrigt” (raster, i matsalen, och direkt vid skoldagens början och slut). Dessa ska förvisso vara ”frivilliga”, men det är en chimär. Vilken elev kan uppleva att skoldagen är fri från religiös påverkan när hen möter religiösa budskap, utsmyckningar och aktiviteter inför skoldagens början, på raster, i matsalen och i anslutning till skoldagens slut? Hur ska lärare kunna förmedla en neutral syn på olika livsåskådningar, när eleverna direkt utanför klassrummet möts av ensidig religiös påverkan? Det är häri kränkningen av barnens och ungdomarnas rätt att fritt söka, välja eller välja bort religion uppstår…
